Från Puerto till San Vicente…
… är det 3 timmar med en public van. Vi blev hämtade på hotellet innan vi körde in på van-centralen och hämtade upp några till. Detta innebar ju då att vi fick bra platser i bilen och kunde åka en ganska så behaglig resa upp till San Vicente. Min mage var ju inte direkt tipptopp med Salmonella och allt men det gick smärtfritt om man bortser från magknipen som kom lite då och då. Allt annat… höll sig på sin plats om vi säger så.
Framme på hotellet/resorten som ligger på Long Beach. Det är en 14km sträcka med vit sandstrand. Vi fick bra service från personalen då de hade varit med på min sjukhusvända via telefon med bokningar och dylikt, och vi blev faktiskt uppgraderade till ett Delux rum med havsutsikt. Väldigt trevligt. In med väskorna, obligatoriska toalettstoppet och sen gick vi ner till stranden. Bara vi och ett annat par som låg där nere. Otroligt lugnt och skönt, precis vad jag behövde.
Tog en liten seneftermiddagslunch och fick frågan om vi ville förbeställa mat till kvällen, oj då tänker man då… är det så mycket folk? Nä, ni är de enda på hotellet. De andra var bara walk-ins. Så jag och Cissi fick en hel resort för oss själva över dessa dagar. DET uppskattar vi, fritt från andra jobbiga turister. Dagen 2 här spenderades i poolen på en luftmadrass för Cissis del och en stingraymadrass för mig. Och när jag säger att dagen spenderades i poolen så menar jag verkligen det, bortsett från en snabb lunch. Har aldrig legat så bra i en pool som denna. Dock så har ju allt att pris som ni alla vet… för Cissis del så blev hon lite lätt röd..umm… överallt typ. Den här stålmannen klarade sig som en dans… om man bortser från 1 cm på ryggen där mina badbyxor brukar sitta. Tydligen så gled dessa ner lite och BOOM! Sjukligt röd och bränd… använde inte någon solkräm så det kändes kan jag säga. Lite bränd på ryggen också men det tar vi igen.
Kommande dag så gick vi ut på upptäcksfärd längs stranden och klättrade på lite klippor, en och annan fin snäcka råkade landa i en uppdrucken vatten flaska. Fy fy… men shit happens. På kvällen så blev det en liten efterrätt också. Vi frågade om de hade något och fick svaret att de bara hade några kakor. Kör på det tänkte vi. Kan vara gott att knapra på när man krossar Cissi i Rumikub. Jag leder!!! De där kakorna tog ett tag… Cissi sa lite ironiskt ”Ska han baka dem också eller…??” Svaret är Jepp, det skulle han. Fram kommer små runda kladdkakor som bara var sååååå goda!!! Magiskt!!! Kanonavslutning på denna afton!
Snart väntas det resedag igen och då bär det av till El Nido, det som alla tjatar om att man skall åka till. Vi får väl se om det är så bra som det sägs…







